Semesteruthyrning av bostadsrätter allt vanligare

Svenskar har i alla tider hyrt ut sina semesterbostäder när de inte används. Idag har det dock blivit allt vanligare att hyra ut sin primära bostad när man exempelvis själv åker bort. Det är nu enklare än någonsin att tjäna extra pengar på sitt boende.

Att det blivit vanligare att hyra ut sin bostad under kortare perioder kan förklaras av att det vuxit fram företag som levererar enkla tjänster för bostadsuthyrning, som AirBnb. Har du exempelvis en bostadsrätt i Stockholms innerstad och ska resa bort en helg så kan du tjäna mycket pengar på att hyra ut den. AirBnB finns i 190 länder varav Sverige är ett av dem. Via AirBnb kan man hyra såväl lägenheter och villor som slott och herrgårdar. På så sätt kan man konstatera att hotell och vandrarhem idag även konkurrerar med enskilda bostadsägare på AirBnb.

Jag tror att företag som AirBnB vuxit sig starka på grund av att människor nu får större möjlighet att uppleva det autentiska som inte går att finna på ett hotell. Det ska bli spännande att följa denna utveckling i Sverige.

/Marcus Hamberg

Minihus mitt i stan- det bästa av två världar

Att skaffa ett eget hus är en dröm för många. Samtidigt lockar stadens puls och närheten till restauranger, caféer och shopping. Ett minihus i stan kombinerar det bästa av två världar och är en trend som märkts av i Stockholm den senaste tiden.

Det finns fortfarande små fristående gårdshus som klarat sig undan rivningsvågen under 60- och 70-talet. Idag har bostadsköparna förstått charmen med denna boendeform och dessa objekt hamnar ständigt i topp på Hemnets besökarstatistik. Den senaste tiden har det funnits ett antal minihus till salu i Stockholms innerstad. Ett gårdshus på 28 kvadratmeter var nyligen till salu för 2 495 000 kr. Med smarta renoveringar har man lyckats få in sovrum, kök och badrum på begränsad yta.

Ett annat färskt exempel är ett gårdshus på 66 kvadratmeter med egen uteplats. Byggnaden användes tidigare som stall och byggdes om till bostad i början av 2000-talet. För 6 250 000 kr får man 3 rum och kök i ett alldeles eget hus, mitt i Stockholm.

Som jag skrivit tidigare premierar bostadsrättsköpare generellt sett originaldetaljer, och dessa säljare har tagit fasta på att bevara sina hem. Köksinredning i äldre stil sätter tonen för resten av bostaden, precis som spröjsade originalfönster och synliga takbjälkar.

Det är en intressant utveckling att skapa bostäder av utrymmen som tidigare haft andra användningsområden. Jag tror att vindar, källare, förråd och liknande kommer att omvärderas i takt med att bostadsbristen ökar i storstadsregionerna.

/Marcus Hamberg

Bildkälla: Erik Olsson Fastighetsförmedling

Vad får man egentligen renovera i sin bostadsrätt?

Generellt sett brukar den boende få lov att måla väggar och slipa eller lägga nytt golv.  Även fast inredning såsom garderober, förvaringsskåp och liknande får flyttas eller rivas ut utan föreningens medgivande. Detta gäller även om inredningen är i original, det är t.ex. okej att riva ut en serveringsgång som funnits sedan byggåret. Bärande väggar får aldrig lov att flyttas utan styrelsens medgivande.  Ett sådant beslut är oftast svårt att få igenom. För säkerhets skull bör du stämma av detta innan du flyttar eller river icke bärande väggar.

Innerdörrar är fritt för den boende att byta ut eller måla om. Däremot kan vissa föreningar ha synpunkter på val av ytterdörr. Det finns ofta ett krav på att samtliga ytterdörrar ska se enhetliga ut. Detta avser t.ex. färgval och standard på dörren. En ny säkerhetsdörr sticker exempelvis ut i en fastighet från förra sekelskiftet.

Ingrepp i kök och badrum är fritt för den boende att göra, så länge det utförs på ett fackmannamässigt sätt. Ändrar du vatten- eller avloppsledningar krävs godkännande av styrelsen. Tänk på att golvbrunnar sällan får lov att flyttas. Är brunnen äldre än 1990 bör den också bytas ut vid en badrumsrenovering. Detta är i enighet med de branschregler som GVK (Svensk Våtrumskontroll) satt upp. Detta menar även Säker Vatten, som också reglerar VVS-branschen. Bytet bekostas i vanliga fall av bostadsrättsföreningen, inte den enskilde medlemmen.  Om du är osäker på golvbrunnens ålder är det klokt att konsultera en fackman.

Ventilation ser olika ut i olika byggnader och det krävs ett medgivande från styrelsen vid förändringar. I fastigheter från förra sekelskiftet sker ventilationen genom så kallat självdrag. Detta sker genom de håligheter som finns runt fönster och balkongdörrar.

Element är svåra att flytta på, särskilt om de är vattenburna och därmed tillhör föreningen. Däremot är det fritt fram att måla om dem i valfri kulör. Elektricitet är ditt ansvar som boende, men installationer ska göras av behörig elektriker.

Fönster får endast målas på insidan. Skötsel och renovering av dessa är föreningens ansvar. Balkong, och uteplats som hör till lägenheten är också reglerade av föreningen. Du får t.ex. inte lov att måla om din balkong på egen hand.

Regler för renovering skiljer sig åt mellan olika föreningar. Vad du får göra om regleras i stadgarna, så läs igenom dessa noga innan du gör ett ingrepp i din bostadsrätt.

/Marcus Hamberg

Boendepreferenser i Sveriges storstadsregioner

Jag läste en intressant artikel i Byggvärlden för några veckor sedan. Den refererade till en undersökning som företaget Bergsäker låtit utföra bland personer som är bosatta i Sveriges storstäder. I undersökningen frågade man bland annat respondenterna vilken typ av byggnader de föredrar. Resultatet visar att Stockholmarna önskar fler höghus medan Malmöbor och Göteborgare föredrar mindre hus och stadskärnor som är mer utspridda.

I undersökningen frågade man även vad som är särskilt viktigt i städerna såsom kommunikationer och grönområden. Det skiljde sig också åt mellan de olika regionerna. I Stockholm uppgav man kommunikationer som viktigast medan Göteborgare lade vikt vid grönområden.

Vid närmare anblick är det inte särskilt förvånande att just Stockholmarna önskar högre hus med tanke på den stora bostadsbristen som råder i huvudstadsområdet. Inte heller att de önskar bättre kommunikationer i och med det stora antalet pendlare som reser inom och utanför staden varje dag. Just i Stockholm var man i fråga om stadsutveckling även mest missnöjd. Där svarade endast 37 procent att de tror att Stockholm är en bra plats att bo på om 30 år.

Som jag nämnt tidigare ska det bli intressant att följa den utveckling som sker i våra storstäder, framförallt i Malmö och Öresundsområdet och i huvudstaden, där jag tror att mycket kan förändras under de kommande tio åren.

För att läsa Byggvärldens artikel följ denna länk: http://www.byggvarlden.se/stockholmarna-foredrar-hoga-hus-83990/nyhet.html

/Marcus Hamberg

Förändrade preferenser leder till tomma butikslokaler

Sedan näthandeln vuxit i rasande takt har många butiker fått stänga igen i Malmös innerstad. När jag går längs gågatan i Malmö ser jag flera tomma butikslokaler med skylten ”Lokal uthyres”. För bara fem år sedan såg det annorlunda ut.

Även om näthandel var på tapeten även då så har den med åren ständigt nått nya höjder. Förutom ett utökat utbud på nätet så har man i Malmö byggt ut redan befintliga köpcenter som Mobilia och Kv. Caroli och även satsat på helt nya byggen som Emporia. Detta är två betydande faktorer som lett till att cityhandeln minskat och butiksdöden i innerstaden blivit ett faktum.

I takt med att flera butiker stängt igen har det dykt upp fler caféer och restauranger på gågatan och ännu fler sägs vara planerade. Om tio år har kanske det klassiska shoppingsstråket som tidigare präglat Malmös innerstad bytts ut mot ett restaurangmecka.

Jag tror att vi kan vänta oss att mycket kommer att hända i centrala Malmö de närmaste  åren. En fråga man kan ställa sig är dock om det verkligen finns en tillräckligt stor efterfrågan på fler caféer och restauranger och vad man kommer att göra när även denna marknad är mättad. Det ska verkligen bli intressant att följa utvecklingen i Malmö.

/Marcus Hamberg

Ormingeringen- nyproduktionsprojekt i Nacka

RW Capital håller på att bygga två nya bostadshus vid Ormingeringen i Nacka. Sammanlagt kommer vi uppföra cirka sextio lägenheter, fördelade på två huskroppar med fyra våningar om totalt 4 200 kvadratmeter. Området präglas av låg bebyggelse vilket gör att våra hus kommer smälta väl in i omnejden.

På marken låg tidigare en uttjänt och nedgången förskola som den senaste tiden använts för tillfälliga boenden. Sist det uppfördes nya bostäder i området var under 60- och 70-talet, då miljonprogrammet var i full gång.

Målet med projektet är att skapa boenden med hög standard som lockar en bred målgrupp, såväl Nackabor som nya invånare. Jag hoppas och tror att våra bostadshus kommer ge området ett lyft. När husen är färdiga kommer jag att berätta mer om projektet och visa upp det färdiga resultatet, så håll utskick här på bloggen.

/Marcus Hamberg

Vanliga misstag vid renovering

Att renovera en fastighet är en komplex och ansvarsfylld uppgift. Renoveringshysterin som rådde under tidigare årtionden är över sedan länge. Men det kan fortfarande vara svårt att fatta rätt beslut i byggnadsprocessen. Genom att tänka rätt från starten är det möjligt att spara både tid och pengar. Här kommer några tips och råd som kan vara användbara inför en fastighetsrenovering.

En viktig regel är att alltid försöka undvika omfattande ingrepp i byggnadens stomme. Detta ökar ofta kostnaderna avsevärt. Det kan också göra att byggnaden upplevs som oenhetlig, t.ex. om man gör en modern utbyggnad på ett hus från förra sekelskiftet. Försök därför att undvika stilbrott så mycket som möjligt.

Det är också viktigt att förstå hur äldre byggnader är konstruerade. Tidigare byggteknik skiljer sig ofta mot hur vi bygger numera. Många gamla hus har självdrag som ventilation och denna funktion går förlorad om man väljer att sätta in moderna fönster som håller tätt till hundra procent. Ett annat exempel på ett mindre lyckat ingrepp är tilläggsisolering på hus med putsade fasader. I värsta fall kan fasaden bli avkyld och detta resulterar i sprickbildning, något som är kostsamt att åtgärda.

/Marcus Hamberg

Vikten av att bevara äldre fastigheter

Att renovera äldre byggnader innebär ett stort ansvar. Många fastigheter blir förstörda på grund av dåliga beslut i ombyggnadsprocessen. Det kan till exempel handla om att en vacker hiss i järn byts ut mot en modern hiss i metall, något som inte överensstämmer med husets övriga stil. Det är också vanligt att vackra fönster med spröjs och gedigna fönsterhakar byts ut mot moderna fönster. Ofta görs dessa typer av renoveringar av kostnadsskäl, praktiska orsaker eller på grund av okunskap i byggnadshistoria.

I min mening är det viktigt att överväga om äldre attribut kan bevaras innan de byts ut mot moderna ersättare. Detta blir oftast charmigare och mer ekonomiskt. Att slipa en gammal vacker parkett kostar exempelvis mindre än att bryta upp originalgolvet och lägga nytt golv. Att återanvända äldre byggmaterial genom upprustning är också en insats för miljön eftersom det bidrar till minskat resursslöseri. Medveten renovering av gamla hus ger också ett långsiktigt resultat som varar i många år framöver.

/Marcus Hamberg

Andrahandsuthyrning bidrar till bostadsbristen

Bostadsbristen i våra svenska storstadsregioner är ett faktum. Som jag tidigare nämnt är detta konsekvensen av olika politiska beslut genom åren. Ett av dessa är gynnsammare regler för andrahandsuthyrning som trädde i kraft under 2013. Detta riskerar att ge bränsle åt den redan ökande bostadsbristen. Det menar bland annat mäklarfirman Erik Olsson.

Sedan 2013 är det möjligt för en enskild bostadsrättsägare att ta ut andrahandshyra baserat på sina kostnader för bostaden. Ett sådant exempel är påslag för ränteutgifter. Detta gör det allt gynnsammare att hyra ut sin bostad.

På sikt kan andrahandsuthyrning leda till att unga stängs ute från bostadsmarknaden oavsett boendeform. Den boende får sällan några referenser, något som framtida hyresvärdar kommer att vara intresserade av. Det blir också svårt att spara ihop till en bostadsrätt, en boendeform som är långsiktig och i många fall en god investering.

/Marcus Hamberg

Här kostar det som mest att bo

Fastighetsbyrån har listat Sveriges dyraste adresser län för län och föga förvånande ligger våra dyraste gator i Stockholmsområdet. Några av de dyraste adresserna man kan bo på ligger nämligen i Bromma och på Östermalm. Gatan Önskeringsvägen i Bromma toppar listan med ett snittpris på 12 945 833 kronor. Ser man till kvadratmeterpriset så ligger Ulrikagatan på Östermalm högst med ett kvadratmeterpris på 84 988 kronor.

Metro publicerade en artikel under 2013 där man listade Malmös dyraste adresser och där låg området Västra Hamnen oslagbart i topp. En lägenhet på Scaniaplatsen hade då enligt mäklarstatistik ett kvadratmeterpris på 38 886 kronor medan en bostad på Sundspromenaden kostade 33 260 kronor per kvadratmeter.

Det är intressant att se hur prisnivåerna utvecklas och hur vissa gator anses vara särskilt exklusiva. Just i Malmö är det intressant hur bostadsområdet Västra Hamnen toppar listorna då detta område inte ens fanns för femton år sedan. Som jag skrivit om tidigare är det även intressant att se hur stadsdelar som förr inte räknats som ”fina områden” fått högre status, framförallt i Malmö.

/Marcus Hamberg